fasta: en vardaglig förändring för kroppen
Fasta är inte bara ett sätt att gå ner i vikt – det leder också till systematiska förändringar i flera organ. Studien visar att förändringarna redan märks efter tre fasta dagar. Även om många ser fasta som en metod för viktnedgång, tyder resultaten på att effekterna sträcker sig långt bortom bara viktminskning.
Historiskt har fasta hjälpt människor att klara sig genom svåra tider med brist på mat. Idag väljer människor att fasta av medicinska skäl, som vid epilepsi och reumatoid artrit, samt av kulturella anledningar. Tack vare moderna tekniker kan forskarna nu analysera tusentals proteiner i blodet, vilket ger en inblick i hur kroppen anpassar sig under fastan (det går nästan att se kroppens hemliga arbetssätt).
detaljer från en kontrollerad undersökning
I studien deltog 12 friska volontärer i en vattenfasta under sju dagar. Varje dag övervakades de noga och man mätte nivåerna på cirka 3 000 proteiner i blodet. Redan inom de första två till tre dagarna bytte kroppen energikälla från glukos till fett, vilket ledde till en genomsnittlig viktnedgång på 5,7 kg bestående av både fett och mager massa.
Efter att deltagarna ätit normalt igen under tre dagar bibehölls viktnedgången. Den magra massan återhämtades nästan helt medan fettmassan fortsatte att vara lägre. För första gången kunde forskarna se tydliga förändringar i proteinnivåerna efter tre fasta dagar, vilket ger oss nya insikter i hur kroppen ändrar sina processer vid kaloriunderskott.
experternas tankar om fastans effekter
Dr. Claudia Langenberg, som är chef för PHURI, sade: “Nu kan vi, för första gången, se vad som händer i kroppen på molekylär nivå när vi fastar.” Hon poängterade att fastan, utöver att hjälpa till med viktnedgång, verkar erbjuda ytterligare fördelar som visar sig efter tre dagar utan kalorier.
Maik Pietzner, som är ansvarig för hälsodata på PHURI, lade till: “Våra resultat stöder gamla idéer om varför fastan har använts vid vissa sjukdomstillstånd.” Han nämnde också att fastan kanske inte passar alla, speciellt inte de med nedsatt hälsa. Pietzner hoppas att studiens fynd kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder baserade på de mekanismer som uppstår vid fasta.
Studien med titeln “Systemic proteome adaptions to 7-day complete caloric restriction in humans” publicerades den 30 februari 2024 och har bidragit med insikter från forskare som Maik Pietzner, Burulça Uluvar och Claudia Langenberg med flera.
Denna forskning öppnar dörren för fler studier kring användningen av fasta inom medicin och välmående. För den som överväger fasta som en del av sin livsstil eller som behandling är det viktigt att göra det på ett säkert sätt och vara medveten om hur kroppen reagerar (så det blir en genomtänkt process).
